Omdränering av äldre hus
Många villor kring Uppsala har kvar dräneringen från när huset byggdes. Den kan fungera än, men ofta har rören satt igen eller gett vika. Så tar du reda på läget och planerar bytet.
Hur äldre hus dränerades
Dräneringsmetoderna har förändrats mycket under 1900-talet. I grova drag ser det ut så här:
| Byggperiod | Vanligt utförande | Vanliga problem i dag |
|---|---|---|
| Före 1940 | Ofta ingen dränering alls, eller stenkistor och tegelrör | Hus som aldrig haft dränering, eller rör som har rasat |
| 1940–1960-talet | Korta rör av betong eller tegel med öppna skarvar | Rötter i skarvarna, förskjutna rör, slam och lera |
| 1960–1970-talet | Betongrör, de första plaströren, ofta grus som filter | Igensättning när filtret slammar igen, ingen isolering mot väggen |
| 1980-talet och framåt | Slitsade plaströr, fiberduk och isolerskivor blir vanligare | Ofta bra skick, men stuprör kan vara kopplade till dräneringen |
Tabellen är en förenkling. Det fanns stora skillnader mellan byggare, och många hus har bytts eller lagats under åren. Det enda säkra sättet att veta vad du har är att undersöka det.
Gör så här: från misstanke till beslut
Leta efter tecken
Fukt, lukt, saltutfällningar och vatten som blir stående. Gå igenom checklistan.
Ta fram underlag
Gamla ritningar finns ofta hos Uppsala kommuns bygglovsarkiv (eller Knivsta kommun för hus där). Tidigare besiktningsprotokoll och kvitton ger också ledtrådar.
Filma dräneringen
Med en kamera som förs in via en spolbrunn ser man om rören är hela, har rötter eller har sjunkit. Det kostar en bråkdel av en ny dränering och ger ett bra beslutsunderlag.
Besluta om åtgärd
Ibland räcker spolning eller lagning av en del. Är rören av betong med rötter och förskjutna skarvar är ett byte oftast det enda som håller i längden.
Det som skiljer en omdränering från en ny dränering
När man byter en gammal dränering finns det några saker som är vanligare än på nyare hus:
- Gamla rör ska tas bort eller pluggas. Lämnas de kvar kan de fortsätta leda vatten mot huset.
- Grundmuren kan behöva lagas. Äldre grunder av betong med stort stenmaterial, eller av natursten, har ofta sprickor och håligheter som behöver åtgärdas innan isoleringen sätts upp.
- Stuprören är ofta kopplade till dräneringen. Det var vanligt förr men leder in stora mängder vatten vid grunden. Vid en omdränering läggs en separat ledning. Läs mer om dagvatten och stuprör.
- Ingen isolering finns. Att isolera grunden utvändigt samtidigt gör källaren varmare och torrare och är oftast billigt i förhållande till grävarbetet.
- Tillbyggnader och altaner. Hus som byggts till har ibland olika grundtyper och nivåer, vilket gör arbetet mer komplicerat.
Kostnad och rotavdrag
En omdränering kostar ungefär lika mycket som en ny dränering per meter, men lagning av grund och borttagning av gamla rör kan tillkomma. Se prisguiden för intervall och exempel. Arbetskostnaden ger rotavdrag på 30 procent, högst 50 000 kronor per person och år, enligt Skatteverket. Grävmaskin och material ger inte avdrag.
Typiska äldre hus i Uppsalaområdet
Kring Uppsala finns gott om villor från 1950–1970-talen, och i flera orter finns äldre bebyggelse från början av 1900-talet. Några exempel:
Vanliga frågor
Mitt hus är från 1960-talet men har inga problem. Ska jag byta dräneringen ändå?
Inte nödvändigtvis. Ålder i sig är inget fel. Men en dränering som är 60 år gammal är värd att filma, särskilt om du planerar att inreda källaren eller sälja huset. Då vet du vad du har.
Vad kostar en filmning av dräneringen?
Priset beror på firma och hur lätt det är att komma åt rören. Det är normalt en liten kostnad jämfört med en ny dränering. Fråga efter pris när du begär offert.
Mitt hus har ingen dränering alls. Är det ett problem?
Inte alltid. Ett hus utan källare som står på genomsläppligt material kan klara sig bra. På lera, eller med källare, är risken för fuktproblem betydligt större.
Källor (kontrollerade 2026-10-25):